Fallafel och barn

Igår åt jag fallafell för första gången sedan jag flyttade hit till syd. SÅ nu är jag en äkta Sydsvensk. Smile!

På cellgruppen i torsdags fick jag hålla i kompisars lilla barn på 9 månader. Och nu är jag ganska såld! Finns inte så många andra barn i min närhet just nu och att få hålla en sådan liten i famnen är så Fantastiskt. Det är så häftigt att vi människor kan bli till, och när de är så små är de så Otroligt Söta.

Brukar läsa Alex Schulmans blogg där han bland annat skriver om sitt liv som pappa till lilla Charlie, och det är inte svårt att förstå den fashination över detta lilla liv som han skriver om. Men som jag snackade med en kompis om häromdagen: Tänk hur mycket oro man måste uppleva också för att ens barn ska råka ut för något! Då gäller det och komma ihåg att ens barn har en annan Far uppe i himlen också...

Nu ska jag snart gå ut på promenad med Johanna.